More about the languages 

Så himla intressant att följa tjejernas språkutveckling just nu. Lilla tjejen (snart 3) har verkligen tagit ett språng med alla tre språken de senaste veckorna. Jag tycker hon är jätteduktig på att prata och förundras över hur stor hon har blivit redan. Hon blandar en del och för första gången så blandar hon in spanska i svenskan. “Mamma jag vill pinta den här”, jag upprepar alltid och försöker vara så tydlig som möjligt “vill du rita hästen?”, “ja jag vill rita hästen”. Tar lite tid men helt klart värt det. 

Engelskan blommar hos båda efter bara två veckor i nya skolan. Härligt att se! Och Ainhoa börjar äntligen även prata på engelska, det har hon inte gjort sen vi lämnade Warszawa i juni. De vill ofta leka skola på eftermiddagarna och då blir jag tillsagd om jag pratar svenska. “Nej mamma, du ska prata som Miss Claire”. Jag ger med mig för det ger mig en chans att höra båda två prata engelska. 

Annars måste jag säga att det passar bra att mormor och morfar snart kommer på besök. En ordentlig svenskdos är precis vad de behöver även om jag är väldigt stolt att de fortfarande pratar svenska sinsemellan. 

Hur går det för er och barnens språk? Alltid ett intressant ämne! 

  

It’s very interesting to follow the girls’ language development right now. Our youngest (soon 3) has taken a jump with her three languages the last few weeks and speaks really well. I’m amazed to see how big she is alreay, my baby. She is mixing a bit and for the first time she is adding Spanish words when she speaks Swedish. She says a whole sentence in Swedish except one word, often the verb. For example: “mummy I want to pinta this”. I always repeat and try to be as precise as possible “ok you want to paint the horse?” “Yes I want to paint the horse”. Takes a bit of time but definitely worth it. 

Their English is blooming after only two weeks in the new school, it’s great to see (hear?). Ainhoa is also starting to speak English which she has not done since we left Warsaw in June. In the afternoons they often want to play school and then I’m told off if I speak Swedish “no mummy you need to speak like Miss Claire”. I give in as it gives me a chance to hear them both speak English. 

I must say it’s really good timing that my parents are soon coming for a visit. A big dose of Swedish is just what the girls need. Must say though that I’m very proud that they still speak Swedish between each other. 

How does it work with languages in your family? 

Advertisements

Christmas feeling 

Vi jobbar stenhårt på att hela familjen ska få maximal julkänsla här hemma trots palmer och vårbrus. 

Huset är pyntat, utebelysningen sitter i citronträdet, granen är uppe och idag var det papparkaksbakning på schemat. På morgonen tänder vi ljusen och tjejerna påminner oss om vi glömmer. Tror nog att lyckas skapa lite magi trots allt. 

Är lite nyfiken på hur ni andra firar jul. Hur hinner ni med alla i familjen? Firar ni ett år med en familj och ett år med en annan? Eller alltid hos er? Hur gör ni för att på ett bra sätt blanda olika traditioner etc? Har ni hittat en balans som funkar perfekt för just er familj? 

   
   
We are working hard on getting everyone in the family in the maximum Christmas spirit despite palm trees and sea breeze. 

The house is decorated, the tree is up, the lemon tree is covered in lights, we light the candles every morning for breakfast and today we spent the afternoon making gingerbread. The girls are both super excited so it seems we are creating some magic after all. 

I’m curious to hear how you are spending your Christmas holidays? Do you divide time between family members or do you spend every year in a different way? Do you always celebrate at your place and anyone in the family who wants to come is welcome? How do you mix different traditions? Have you found the perfect way? 

A week without red meet 

Eller nästan i alla fall, det blev 6 dagar, och väldigt lite på den sjunde dagen. 

Ett av mina mål inför hösten var att äta mindre kött, både för miljön och hälsans skull. Jag kan glatt berätta att vi numera äter väldigt lite rött kött i detta hus. Fisk och kyckling äter vi fortfarande, och tjejerna äter det som serveras i skolan vilket innebär kött vissa dagar. Vad mannen äter till lunch håller jag inte koll på men antar att en del kött slinker ner. 

Så här såg veckan ut för mig: 

Måndag: Lunch ute, sallad och fisk. Middag: vegetarisk linsgryta 

Tisdag: Lunch, sallad med quinoa. Middag: quinoa Nuggets 

Onsdag: Lunchute, thai kyckling. Middag: lax i ugn med spenat och parmesan 

Torsdag: Lunch, quinoa Nuggetsrester. Middag: laxrester 

Fredag: Lunch, sallad med ris och stekt zucchini och paprika. Middag tacos med kycklingfärs

Lördag: Lunch, kyckling i ugn och potatis- och butternutmos. Middag: sallad med lite av allt möjligt som fanns i kylskåpet, barnen åt pasta med pesto. 

Söndag: Lunch, svenskt julbord inklusive 2 köttbullar och en skiva skinka. Middag: kycklingrester, bulgur och sallad

Långt från vegetariskt men nästa steg blir att byta ut en del kycklingrätter mot vegetariska eller fisk. Tycker i alla fall att det går i rätt riktning och kött verkar ingen sakna här hemma. 

Hur ser det ut hemma hos er? 

   
  

Or almost a week, 6 days and on the 7th I ate very little. 

One of my goals for this autumn was to eat (and cook) less red meat and I’m very happy to write that we now eat very little red meat in this house. We still eat fish and chicken and the girls eat what’s served in school which includes meat some days. I don’t keep track of what the husband eats for lunch but I imagine it includes meat some days. 

This is what this week looked like for me: 

Monday: lunch out with a friend, salad and fish. Dinner vegetarian lentils stew. 

Tuesday: lunch, salad with quinoa. Dinner, quinoa nuggets. 

Wednesday: lunch out with friends, chicken Thai stew. Dinner, salmon in the oven with spinach and Parmesan 

Thursday: lunch, quinoa nuggets left overs. Dinner, salmon left overs 

Friday: salad with rice and fried zucchini and pepper. Dinner, chicken tacos 

Saturday: roasted chicken with lemon and herbs, mashed potatoes and butternut. Dinner, kids had pasta with pesto while we had a salad with any  kind of veggie left in the fridge. 

Sunday: Swedish Christmas lunch which included two meatballs and a slice of ham. Dinner: left over chicken with salad and bulgur. 

Far from vegetarian but a step in the right direction. Next goal is to replace some of the chicken with more vegetarian dishes. I’m glad we have come this far and no one seems miss meat in this house. 

What do you eat a normal week? 

Sunday lunch 

I söndags åt vi lunch hemma hos kompisar som vi lärde känna i Paris för vad som känns som en evighet sen. En tysk/spanjor gift med en brasilianska som helt otippat också flyttade hit i augusti. De har två pojkar lite äldre än våra tjejer och runt bordet blandades sex språk – franska, tyska, portugisiska, spanska, engelska och svenska – precis som jag älskar att ha det! Ingen av oss är fransk men ändå har vi spenderat stor det av vårt vuxna liv i Paris och finner många likheter i speciellt hur och vad vi äter. Lite kul! 

Efter maten tog vi oss högt upp till Parc de l’Oreneta, promenerade i eftermiddagssolen och njöt av utsikten. När solen försvann bakom bergen besökte vi en julmarknad i Pedralbes. Precis vid ett kloster och väldigt vackert även om jag gärna sett att de spelat julmusik istället för typ pop. Man kan inte få allt! 

   
    
    
 

Quinoa nuggets 

Ett nytt veggorecept provades idag, och det blev succé så jag tänkte dela med mig av det. Vi bör alla äta mindre kött och mer grönt so here we go: 

Jag kokade ca 2 dl quinoa. Sen rev jag 3 morötter och en liten lök. Vispade 3 ägg i en skål och la till quinoan, morötterna och löken. Smulade ner ca ett halvt paket (så 100g) feta ost och en hel del parmesan, saltade och pepprade. Sen rörde jag i ströbröd och rullade små bollar – större än köttbullar men mindre än pannbiffar. 

Kände sen att det saknades ströbröd så jag rullade bollarna i ströbröd och stekte i ordentligt med olja. 

Serverade men klyftpotatis och en hemmagjord tomatsås med chili och sallad. Supergott! 

Det tog lite tid om jag ska vara ärlig men bollarna kan ju förberedas innan och bara stekas när man kommer hem på kvällen. Och kokt potatis funkar nog perfekt det med, går ju fortare än att hålla på att skära i klyftor… 

Hoppas ni gillar det! Säg till vad ni tycker om ni provar det. 

  

Yesterday I tried a new veggie recepie that was appreciated by everyone in the family. We should all eat more greens so tought I might as well share it with you. 

Boil 2 cups of quinoa. Mix three eggs in a bowl, add the quinoa and 3 grated carrots, 1 chopped onion, feta cheese (app 100g), some Parmesan and salt and pepper. 

Roll the “dough” into balls and roll them in breadcrumbs. Fry in a pan with quite a lot of oil. I served them with potatoe wedges and a home made tomatoes and chili salsa and a salad. Super yummy! 

It does take a bit of time to prepare but a lot can be done in advance and kept in the fridge. It’s probably quicker as well to just boil potatoes if you are short of time. 

I hope you’ll enjoy! Let me know if you try it. 

Relief 

Att vi skulle flytta till Barcelona blev bekräftat i börja på juli och skolstart i Spanien är i början på september. Här går barnen i skola från 3 års ålder även om det inte är obligatoriskt. Så vi hade inte mycket tid att hitta en plats till Amaya, speciellt då alla ställen har helstängt i augusti.

Jag hade självklart gjort lite research innan, många internationella skolor hade redan fullt (och låååånga köer). Så i sista stund bestämde vi oss för att bo nära havet och jag hittade en förskola från 0-6 år som kändes perfekt.

Det var viktigt för mig att tjejerna fick gå på samma ställe och då fanns inte många möjligheter. Men här skulle de kunna gå till Amaya blev 6 år, precis vid stranden, med underbar trädgård, trespråkig och mat som lagades på plats.

Tyvärr kändes det inte riktigt bra från början. Speciellt i Ainhoas grupp, och med tiden så blev det klart för mig att Amaya inte heller trivdes. Att flytta dem igen kändes verkligen inte som ett bra alternativ. Kanske var vi för bortskämda efter ett år på den mest underbara förskolan i Warszawa? Kanske överdrev jag? Var det så att jag la över min oro på dem? Det skulle nog bli bättre om vi bara bodde in oss lite.

Men magkänslan blev bara starkare. Ainhoa blev inte alls lättare att lämna (hon är aldrig lätt att lämna men det här var annorlunda). Amaya klagade på ljudnivån, att andra barn störde och ofta när jag hämtade henne var hon så uppe i varv att det tog hela kvällen för henne att lugna ner sig.

Så jag började titta runt. Och på den nyöppnade brittiska skolan ville jag kasta mig i armarna på den underbara lärarinnan som har hand om “reception-klassen” och be henne att ta mina barn också. Men tanken gnagde hela tiden “kan vi verkligen flytta dem IGEN?”.

Men så när Amaya ännu en gång berättade att de andra störde så mycket att hon fick ont i öronen så sa jag “mamma ska leta efter en lugnare klass till dig hjärtat“.

Sagt och gjort. Tack vare att skolan är nyöppnad går Amaya nu i en klass med 9 elever och de gick med på att ta Ainhoa i “nurseryklassen” trots att hon egentligen skulle börjat först i höst.

Ingen gråter. De är tillsammans under alla utelekar och måltider. Vi leker skola på kvällarna. De är glada – sig själva! De skuttar spralligt in på gården på morgonen och jag känner mig så otroligt lättad! Magkänslan alltså, lite på den!


  

Our move to Barcelona was confirmed in the beginning of July and in Spain school starts in the beginning of September. With school starting at the age of 3 it meant we did not have much time to find a place for Amaya (4 years old), especially as all schools are totally closed in August. I had done some research before and many international schools were already full (and with crazy long queues…).

In the last minute we decided to live close to the sea and I found a trilingual “preschool” for children from 0-6 years. I really wanted them to go to the same place and in this school they could go until the year Amaya turned 6. It’s just by the beach with an amazing garden, food cooked on site, great gymnastics area – it seemed perfect.

But as from day one it did not feel right. Especially not in the group Ainhoa joined. With time it also became clear to me that Amaya was not happy. To move them again really did not feel like a good alternative. Maybe we were too spoiled after a year in the most amazing preschool in Warsaw? Was I exaggerating? Was I the one not happy, and not them? Things would probably improve if we just settled a bit…

But my mother’s instinct only got stronger. It became even more difficult to leave Ainhoa. Amaya complained about the noise, about other children not listening to the teacher and most days when I picked her up she was so wined up it took her the whole evening to calm down.

So I stared to look around, and at the newly opened British College I wanted to throw myself in the arms of the lovely reception class teacher and beg her to take my children too. But could we really move the girls AGAIN?

Then one afternoon Amaya again complained about the noise and that her ears hurt I promised her I would look for a calmer place for her. So that’s it. Thanks to the British College being open only since August Amaya is in a class with 9 other children and the school accepted to also take Ainhoa in nursery class even though she is not 3 until January.

No more tears. They have all outdoor play and meals together. We play school at home in the evenings. They are happy! They are excited when they enter the school yard in the mornings and I can’t explain how happy and relieved I am. They are in the right place. Mother’s instinct – trust it!